Så var det ingen kvar
Klockan 4 idag avslutades Ilysses 4-åriga liv. Hon hade på bara ett drygt dygn blivit kraftigt försämrad. Hon kunde inte stå alls på sina svaga ben, hennes njurar hade börjat ändra form och hennes kroppstempratur var oroväckande låg. Utan Jeenges obduktionssvar tog vi beslutet att få hennes lidande att sluta. Veterinären gav Ilysse efter många pussar och kramar sprutan som tog slut på lidandet som bara skulle ha blivit värre.
Nu sitter vi här, i en tyst lägenhet utan en endaste katt. Vart tog våra två fina pälsbollar vägen, varför kunde inte dem få fortsätta dela med sig av alla sina tokheter och skratt. Vem ska nu ligga och kurra tätt intil mig om nätterna nu när Ilysse inte längre finns? Jag kan inte tänka mig ett liv utan katter, men jag vill inte ha någon annan katt, jag vill ha tillbaks mina katter som längre inte finns. Allt känns så tomt, och så orättvist. Ni fattas Mig, Oss.
Jag är som vanligt, jag skrattar och jag skämtar. Men inom mig växer bara sorgen mer och mer. De var mer än bara katter för mig, de var en del av vår familj. De har givit oss så många skratt och roliga minnen. Jag kan bara inte förstå att jag aldig mer ska få röra vid mina underbara vänner. De finns inte längre, de är borta för all framtid...
Endast ett minne blott.. Jag vill inte glömma!
Kommentarer
Trackback
